Fotboll och högpreserande agila team

Fotbollsklubben

En fotbollsklubb är relativt likt ett företag, tillräckligt likt för att göra en jämförelse. Min retoriska fråga brukar låta ungefär så här: "Vilka är de viktigaste individerna i en fotbollsklubb?"

"Spelarna" brukar det vanligaste svaret vara. Det är ett svar jag håller med om! För spelarna är de som vinner matcher, gör mål och engagerar publiken etc. Bland spelarna finner man även stjärnorna likt Zlatan, Messi eller Ronaldo.

Men i en fotbollsklubb finns en hel rad andra roller som tränare, massör, läkare, klubbdirektör, vaktmästare och många andra. Dessa är naturligtvis viktiga för en fungerande klubb men i jämförelse med spelarna (som spelar de faktiska matcherna) är de ändå sekundära.

Min erfarenhet är att inom en hel del företag så råder inte samma kultur kring vilka som är viktiga på samma sätt som i fotbollsklubben. I stället premieras att klättra i "The Corporate Ladder" för någon typ av titel samtidigt som teamen ofta har stor andel konsulter från när och fjärran som ofta benämns som resurser (läs mitt inlägg om ordet Resurser här).

Denna kultur är problematisk när en agil transformation ska genomföras. Att ändra arbetssätt är inte helt lätt, men fullt möjligt. Att ändra på en kultur är dock avgjort svårare baserat på min erfarenhet. Denna liknelse för vad som är viktigt är dock ett verktyg i den nödvändiga kulturförändringen. Låt mig säga att den inte alla gånger är helt populär dock.

Fotbollslaget

Som jag skrev ovan är spelarna i fotbollsklubben väldigt viktiga. Men det som är ännu viktigare är hur väl de spelar tillsammans och fungerar som ett lag. Det finns en hel del exempel där stjärnfyllda lag inte fungerat speciellt bra av olika anledningar. På samma sätt finns det även exempel på lag utan starkt lysande stjärnor som tack vare en stark lagkänsla kunnat prestera i toppklass ändå.

"Laget före jaget" är inget nytt uttryck men fortfarande fungerande. Det används främst inom idrott men förekommer även inom militären. Jag har funnit att det även går utmärkt att använda för agila team. Det handlar om ett fokusskifte från vad den enskilde individen ska åstadkomma till vad teamet ska åstadkomma tillsammans.

Sammansättning av team

Precis som fotbollslaget behöver ett agilt team sättas ihop på ett bra sätt för att kunna samarbeta. Det ska både finnas likheter och olikheter mellan teammedlemmarna.

I fotbollslaget kan alla spelare hantera bollen (passa, skjuta, dribbla, nicka osv) men det finns några som är bättre på att tackla och andra som är bättre på frisparkar, därtill finns det en målvakt med speciell kompetens.

På planen gör sig spelarna spelbara, passar varandra, täcker för varandra, byter positioner ibland, samtidigt som det finns utrymme för kreativitet med soloräder och dribblingar tillsammans med det gemensamma målet att vinna matcher. Spelarna har roller som anfallare, mittfältare och back vilka kan sägas vara deras grundkompetens. Men ibland byter de position med en annan spelare och ingen blir ju ledsen om en back nickar in ett mål eller om en anfallare rensar bort en boll på egna mållinjen.

Principiellt råder samma egenskaper för ett agilt team. Förmågan att samarbeta (Collaboration and Cooperation) kännetecknar ett bra och högpresterande team.

Men ett fotbollslag med en brottare, en skidåkare, en simhoppare, en rallyförare, en handbollsspelare, en fotbollsspelare med flera kommer inte fungera något vidare som fotbollslag. Jag ser ibland team med ett antal olika specialister med få eller inga gemensamma kompetenser sättas samman i tron att teamet som helhet är tvärfunktionellt. Men förmågan att samarbeta är begränsad. Detta leder inte sällan till att teammedlemmarna inte ser nyttan av tex Scrum events (vars syfte är att stimulera samarbete) och agilt arbetssätt.

På samma sätt blir det heller inte bra om team byter spelare frekvent för det tar ju ett tag att bli samspelta. Eller för den delen att spela i två lag samtidigt. Stabila team över tid är en nyckelfaktor för att bli högpresterande.

Spelschemat

Ett bra spelschema har egenskaperna av en mix av hemma- och bortamatcher (på lagom avstånd) med vilo- och träningsdagar i mellan. Det går, även här, dra paralleller till ett agilt teams backlog. Vad innehåller backloggen, är den prioriterad och sekvenserad på ett bra sätt?

Min erfarenhet i större organisationer är att antalet centrala initiativ som pågår samtidigt är för många, de har alla samma prioritet och ska utföras samtidigt och därtill saknas inbördes koordinering. Det resulterar inte allt som oftast i en ohållbar situation för teamen. Det skulle kunna liknas av ett spelschema med match varje dag och därtill ibland matcher samtidigt på olika geografiska positioner. Ett sådant spelschema skulle leder till skador, förluster och walk overs för fotbollslaget. För det agila teamet blir det i stället sjukskrivningar, avsaknad av motivation, låg produktivitet och inte minst dålig kvalité på arbetet.

Just här har ju ledare en av sina viktigaste funktioner. Att skapa förutsättningar för team att kunna prestera när det gäller. Men oväntat ofta fallerar detta även om problemet är uppenbart.

Slack

Ett fotbollslag kan alltså inte spela match varje dag. Det behövs både vila och träningar mellan matcherna för att kunna prestera och bli bättre. Ett mellanrum, slack, mellan matcherna är nödvändigt.

För ett agilt team är slack också nödvändigt men inte alls lika självklart i verkligheten. Det är snarare så att organisationer ibland vill ge varje spelare varsin boll och bli 100% belagda, en s.k. resursoptimering.

Slutsats

Att skapa högpresterande agila team är väldigt roligt. Men det kan samtidigt vara frustrerande att arbeta med det när förutsättningarna saknas. Som jag inledde med så kan liknelsen mellan agilt arbetssätt och lagidrott (jag valde fotboll) vara ett sätt att skapa den förståelse och kultur som krävs för att utveckla organisationen i en agil förändring och bygga högpresterande team.