En artikel om hur du skapar ett arkitekturbibliotek som överlever sitt implementationsprojekt. Hur man kan utgå från öppna standarder, som TOGAF och ArchiMate, och hur dessa behöver kompletteras och göras praktiska.
Har du kontroll över ditt arkitekturlandskap?
- Vet du fullt ut vilka applikationer som stöttar vilka affärsenheter?
- Kan du förutse hur kritiska affärsprocesser påverkas av ert planerade teknikplattformsbyte?
- Är det tydligt hur ert IT-landskap behöver förändras för att stötta den nya affärsstrategin?
- Har ni en klar bild över hur enskilda projekt samverkar för att bygga och stötta framtidens verksamhet?
De flesta organisationer och deras funktioner som arbetar med strategisk planering, vare sig de sitter på IT-sidan eller den så kallade verksamhetssidan, kämpar med att få kontroll över hur just deras verksamhet med dess olika ingående komponenter ser ut idag och hur den ska se ut i morgon. De vanligaste utmaningarna är att beskrivningar som finns är okoordinerade, ofullständiga, och inte uppdaterade.
Det går att göra jämförelsen med ett hus som ska underhållas där de olika ritningarna ligger utspridda i olika byrålådor hos arkitekter, ingenjörer, underhållspersonal och brukare. Samma komponenter beskrivs på olika sätt i olika ritningar, vissa delar är inte beskrivna alls och på många ställen är ritningarna från husets uppförande helt felaktiga. Lyckligtvis har de flesta komponenter i ett hus en fysisk representation. Det går nästan alltid att handgripligen inspektera arkitekturen och konstruktionen knuten till en okontrollerad förändring som att en hyresgäst på eget bevåg rivit ner en mellanvägg, även om detta har varit hittills okänt.
Detta är mycket mer komplext och komplicerat när det gäller arkitekturen för ett företag. Komponenterna är ofta mer abstrakta och har ofta mer svårobserverande beroenden, exempelvis är det inte trivialt att observera hur ett ärendehanteringssystem stöttar en kundorderprocess.
Många företag försöker att skapa centrala bibliotek där man lagrar enhetliga beskrivningar av hur det egna företaget är uppbyggt och fungerar. Det handlar oftast om organisationsstrukturer, affärsprocesser, IT-applikationer och IT-infrastruktur. Ibland kallas dessa för enterprisearkitekturbibliotek och ägs och underhålls av företagets enterprisearkitekturfunktion, men lika ofta skapas dessa bibliotek av andra funktioner. En vanlig utmaning är också att många organisationer redan har flera av varandra oberoende bibliotek, delvis med överlappande innehåll.
Vad som tyvärr ofta är kännetecknande för biblioteksinitiativ är att de mycket sällan lever upp till sina ambitioner. Enligt Biners erfarenhet misslyckas majoriteten av alla biblioteksprojekt. Ofta överlever de knappt sin lansering och i de fall de finns kvar under längre tid används inte informationen eftersom den inte underhålls.
Hur undviker man då att misslyckas med att bygga och underhålla sitt arkitekturbibliotek? Denna artikel beskriver huvudutmaningarna, presenterar de viktigaste prioriteringarna och ger handgripliga råd för hur ett fokuserat och framgångsrikt bibliotek.