Från projektledare till produktägare – så ställer du om

Det är ok att göra fel

En stor skillnad mellan stora projekt och agil systemutveckling är att det senare fokuserar mer på fart än att allt skall vara rätt från början. Glöm projektmilstolpar och avancerade riskanalyser som skall godkännas av styrgrupper utan fokusera på att testa dina idéer skarpt i stället. Funkar det inte skruvar du på det eller kommer på en ny idé. Fail fast.

Allt är inte nyutveckling

Projekt fokuserar gärna på nyutveckling som sedan lämnas över till en förvaltningsorganisation. Moderna produktteam arbetar både med utveckling och förvaltning, DevOps på it-buzzwordspråk. Om du i projektledarrollen bara drev utveckling behöver du i produktägarrollen balansera mellan förvaltning och ny funktionalitet.

Förändring är bra

Som projektledare kanske du inte tyckte förändrade krav under projektets gång var det roligaste. Projektplaner som fick justeras, kravdokument som måste uppdateras och designspecar som måste skrivas om. Som du nästan kan räkna ut från namnet är agila team designade för att hantera förändringar. I dagens samhälle med snabbt ändrade kundbeteenden, digitalisering och konkurrens i och med globalisering är förmågan att hantera förändringar direkt avgörande. Som produktägare att inställningen att förändring är bra en bra utgångspunkt för att lyckas i rollen.

Superspecialisternas tid är förbi

I ett projekt finns ofta specialister som tillför värde inom specifika områden. I en agil miljö finns självklart specialister kvar men dessa jobbar med flera olika team, exempelvis arkitekter eller informationssäkerhetsexperter. I och med att produktteam växlar mellan utveckling och förvaltning och snabbt behöver anpassa sig till förändringar behöver du ha teammedlemmar som kan göra flera saker, exempelvis programmera, testa och skriva krav. Detta gör också teamet mindre personberoende och ger dig flexibilitet att stärka upp andra team när det behövs. En bra grundregel är 3:1-regeln. En teammedlem skall kunna göra tre uppgifter och tre medlemmar i teamet skall kunna göra samma arbetsuppgift.

Self-empowering teams

Tyvärr, det är mycket svårt att hitta ett bra svenskt ord som beskriver detta fenomen. Självbemyndigande lag? Nja. En grundläggande idé i agila miljöer är ett starkt självbestämmande inom teamen. Innovation skall födas inom teamen (bottom-up) i stället för att en projektledare eller beställare berättar vad som skall göras (top-down). Så glöm det här med att peka med hela handen på en projektplan behöver du som produktägare vara en möjliggörare för ditt team. Fixa bra förutsättningar och ta bort så många hinder som möjligt.

Var en visionär

En stor skillnad mellan att vara en projektledare och produktägare är att medan projekt tar slut (förutom offentliga skolplattformsprojekt...) så lever en produkt hela tiden. Som projektledare hade du koll på tidplan, GANNT-scheman och milstolpar och lämnade när projektet avslutades. Som produktägare behöver du vara mer av en visionär och tänka i banor av hur din produkt skall se ut om ett, tre och fem år. Hur kommer verksamheten förändras framöver och hur stödjer vi den på bästa sätt? Hur gör våra konkurrenter? Vilka trender finns i liknande branscher? Jag skulle säga att produktägarrollen kräver mer verksamhetskunskap än projektledarrollen.

Du behöver ta beslut. En massa beslut.

Som produktägare arbetar du med en backlog av krav som hela tiden behöver prioriteras och diskuteras med olika intressenter. Du har ingen projektstyrgrupp som tar besluten åt dig utan det är ditt ansvar att favorisera det som gynnar din produkt mest. Många kommer att bli besvikna.